Lospalos rcl vp 22/03/2026=Grupu Cooperativa Lalamu lamanu husu Secretariu Estadu cooperativa secoop atu fo formasaun ba membru grupu sira inklui apoiu material hanesan arame atu fasilita grupu hodi halo lutu.
Xefe grupu Cooperativa Lalamu lamanu Baltazar da costa nunez , hateten nia parte husu ba SECOOP atu fo formasaun ba membru grupu sira hodi bele halo gestaun ba bafo kayrala no oinsa atu asegura ho diak ba tempu naruk nian, no husu mos atu apoiu grupu ho material hanesan arame atu bele fasilita sira hodi halo lutu nune bele asegura sira nia toos hodi bele hasae tan produsaun bafo kayrala.
“hau husu ba SECOOP atu fo formasaun ba membru grupu sira hodi hatene oinsa atu halo gestaun ba bafo kayrala no oinsa atu asegura ho diak ba tempu naruk nian, no husu mos atu apoiu grupu ho material hanesan arame atu bele fasilita sira hodi halo lutu nune bele asegura sira nia toos hodi bele hasae tan produsaun bafo kayrala.tamba ne’e ami mos husu SECOOP atu fo formasaun ba ami oinsa atu kuda nee, no segundu ami presija duni material lutu nian fulan kotuk sira mai ami rekomenda maibe too ohin loron seidauk iha.” hateten xefe grupu .05/26
hatan ba rekomendasaun nee secretariu estadu cooperativa arsenio pereira mos hateten nonu governu sei kontinua apoiu no fasilita grupu coopertiva sira atu aumenta produsaun hodi bele hasae kresimentu iha rai laran. no sei fo treinamentu ba grupu cooperativa sira.
” ohin grupu husu sempre husi nia merkadu maibe governu halo ona nia politika aprezenta parlamentu nasional aprova iha neba mak atu implememta tamba governu nia haara nia povo ba moris diak entuan nia programa sei benefisia ba povu, tamba nee secoop buka ona nia dala atu ba merkadu. governu mos halo nia papel oinsa atu fasilita no kanaliza husi produtorea liu husi politika fasilita formasaun ba grupu cooperativa para kontinua produs no fo tan asistensia teknika para oinsa produsaun diak liu no barak liu para fasilita ita nia grupu sira.” hateten arsenio perreira.
Entretantu: membru grupu coperativa lalamulamanu nee hamutuk ema nain 37 ho nia total toos hektares hamutuk 20 maibe foin hahu ho hektares 6 no tuir planu sei kontinua fila rai hektares sira seluk nebe seidauk halo.
Jornalista;versi
Editor;El